jabadabado

7:e juni 2010, 13 grader och mulet. Inget badväder men perfekt för hundpromenader med familjens nya ögonsten. Det är kallt ute men hjärtat är med, coldhearted.
Den första nyhetshysterin när alla vill vara med hunden hela tiden har lagt sig såhär 1,5 vecka efter att mamma och pappa hämtade den men fortfarande är det MÅNGA ögonkast på honom.
Katten, Sazzor, har släppt Bosse närmare och närmare och det går bara bättre för varje dag men sazze brasse mandelmassa säger till när genom att fräsa när Bosse vill leka och är lite för på.
Det roligaste är att de flesta familjemedlemmar av nytagen vana har börjat ropa på Sazzor på samma sätt som på hunden... men upptäcker ganska fort att katten inte riktigt lyssnar lika bra...

Det bästa med Bosse är att han kan sitta, ligga, rulla, krypa, sitta vackert, stanna och söka. Hur go som helst!
Problemet är dock att han inte riktigt har lärt sig att han inte får dra i kopplet, så därför är promenaderna än inte så effektiva när vi försöker få honom att gå fot. Sen kan det komma en skvätt kiss när han blir glad för att man kommer hem också men det är det enda negativa, annars är han helt underbar!!
Imorgon följer han med mig till stan, så då får vi se hur det går.