jabadabado

Jag hittade en bild på Daniella! Han är ju typ, liksom, asså, bah, 100 % cool på den här bilden... undrar hur han landade?

Idag har jag jobbat fem timmar på förmiddagen, slutade klockan ett och då åt jag lunch och sen gick jag och Simon och hälsade på morfar och tog en mini-promenad med honom i vby. Det var skönt solsken och osköna vindar.
Efter det promenerade jag till Vännäs och följde denna gång cykelvägen in mot badet, bara för att pröva en ny väg, jag har ju alltid gått samma tråkiga förbi kyrkogården och den vägen in i Vännäs. Idag fick jag se någonting nytt, men det var nog inte rätt val om man vill komma hem fort... men det ville inte jag, för det som väntade i lägenheten var flyttstädning och packning av de sista sakerna. Det är jobbigt att flytta. *puh*
Nu tömde jag allt, förutom lite mjölk och två apelsiner i kylskåpet + städgrejerna, två stolar och stereon.
Putsade alla min fönster också och fick en liten kick av att stå på fönsterbrädan och hänga ut genom fönstret för att komma åt överallt på det stora trippel fönstret. Det var det farligaste jag gjort på länge tror jag. Eller jag putsade ju inte utsidan där det egentligen behövdes (för att det ser ut som att det regnat lera...) men då måste jag hitta en stege först!
Sen kom papi och hämtade mig och sakerna.

Spindeln kom också förbi och kom in i lägenheten när vi bar grejer till bilen, haha :P
(han är en vännäs-alkis)
Så då fick jag en pratstund med honom idag också, han är duktig på att prata! Men han var ganska full... sliten.

I morgon taggar jag för att vara ledig.... och att flyttstäda.... suck!
Men det känns oerhört bra att komma från Vännäs, jag gjorde rätt val i rätt tid. Bodde i Vännäs lagom länge, alltså exakt ett år. Nu är det dags för nåt nytt! Frågan är ju om jag har lust att bo hemma en månad.... bläää... 
Jag tycker synd om min familj som måste ha mig hemma för jag kan slå vad om att jag kommer bli grinig. Stackars dem och stackars mig. Jag får nog lov att anstränga mig så jag inte blir för jobbig och lat!
Det är lätt hänt att bli just lat när jag är i Vännfors, kan bete mig som ett barn som ska passas upp.

Skärpning på den fronten Jenny Elina Magdalena Sjöberg!